23 år av mitt liv har du funnits hos mig, vart en stor stötpåle i vått och torrt.
Nu finns du inte mer, men glömmer dig inte.
Du tog alltid hand om oss ungdomar när vi var yngre fick sova där när man inte mådde bra, frågade oss alltid hur allt var.
Hämtade, lämnade oss vart vi än var eller skulle...
Du frågade alltid, men krävde aldrig något svar...Du var där än då!
Många tårar har jag gråtit men ska minnas dig så som du va...
Vila i frid nu Gittan!!!!
Åren går
6 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar